Vishnu Sahasranamam lyrics stand as one of Hinduism's most sacred spiritual treasures with 1000 sacred names of Lord Vishnu. These verses have shown the way to spiritual seekers for centuries and provide a path to inner peace and connection with the divine.

These powerful Sanskrit verses resonate with people speaking different languages and following various cultures. The text remains available in English, Tamil, Hindi, Kannada, and Sanskrit. Each translation keeps its sacred essence intact. This piece will help you understand and recite these sacred names the right way.

Let's take a closer look at the verses, their meanings, and proper chanting methods. You will also learn about the benefits that come from regular recitation. This knowledge will help you add this sacred practice to your spiritual path.

Sree Vishnu Sahasra Nama Stotram

ōṃ śuklāmbaradharaṃ viṣṇuṃ śaśivarṇaṃ chaturbhujam ।
prasannavadanaṃ dhyāyēt sarvavighnōpaśāntayē ॥ 1 ॥

yasyadviradavaktrādyāḥ pāriṣadyāḥ paraḥ śatam ।
vighnaṃ nighnanti satataṃ viṣvaksēnaṃ tamāśrayē ॥ 2 ॥

Pūrva Pīṭhikā

vyāsaṃ vasiṣṭha naptāraṃ śaktēḥ pautramakalmaṣam ।
parāśarātmajaṃ vandē śukatātaṃ tapōnidhim ॥ 3 ॥

vyāsāya viṣṇu rūpāya vyāsarūpāya viṣṇavē ।
namō vai brahmanidhayē vāsiṣṭhāya namō namaḥ ॥ 4 ॥

avikārāya śuddhāya nityāya paramātmanē ।
sadaika rūpa rūpāya viṣṇavē sarvajiṣṇavē ॥ 5 ॥

yasya smaraṇamātrēṇa janmasaṃsārabandhanāt ।
vimuchyatē namastasmai viṣṇavē prabhaviṣṇavē ॥ 6 ॥

ōṃ namō viṣṇavē prabhaviṣṇavē ।

Srī Vaiśampāyana Uvācha

śrutvā dharmā naśēṣēṇa pāvanāni cha sarvaśaḥ ।
yudhiṣṭhiraḥ śāntanavaṃ punarēvābhya bhāṣata ॥ 7 ॥

Yudhiṣṭhira Uvācha

kimēkaṃ daivataṃ lōkē kiṃ vā'pyēkaṃ parāyaṇaṃ
stuvantaḥ kaṃ kamarchantaḥ prāpnuyurmānavāḥ śubham ॥ 8 ॥

kō dharmaḥ sarvadharmāṇāṃ bhavataḥ paramō mataḥ ।
kiṃ japanmuchyatē janturjanmasaṃsāra bandhanāt ॥ 9 ॥

Srī Bhīṣma Uvācha

jagatprabhuṃ dēvadēva manantaṃ puruṣōttamam ।
stuvannāma sahasrēṇa puruṣaḥ satatōtthitaḥ ॥ 10 ॥

tamēva chārchayannityaṃ bhaktyā puruṣamavyayam ।
dhyāyan stuvannamasyaṃścha yajamānastamēva cha ॥ 11 ॥

anādi nidhanaṃ viṣṇuṃ sarvalōka mahēśvaram ।
lōkādhyakṣaṃ stuvannityaṃ sarva duḥkhātigō bhavēt ॥ 12 ॥

brahmaṇyaṃ sarva dharmajñaṃ lōkānāṃ kīrti vardhanam ।
lōkanāthaṃ mahadbhūtaṃ sarvabhūta bhavōdbhavam॥ 13 ॥

ēṣa mē sarva dharmāṇāṃ dharmō'dhika tamōmataḥ ।
yadbhaktyā puṇḍarīkākṣaṃ stavairarchēnnaraḥ sadā ॥ 14 ॥

paramaṃ yō mahattējaḥ paramaṃ yō mahattapaḥ ।
paramaṃ yō mahadbrahma paramaṃ yaḥ parāyaṇam । 15 ॥

pavitrāṇāṃ pavitraṃ yō maṅgaḻānāṃ cha maṅgaḻam ।
daivataṃ dēvatānāṃ cha bhūtānāṃ yō'vyayaḥ pitā ॥ 16 ॥

yataḥ sarvāṇi bhūtāni bhavantyādi yugāgamē ।
yasmiṃścha pralayaṃ yānti punarēva yugakṣayē ॥ 17 ॥

tasya lōka pradhānasya jagannāthasya bhūpatē ।
viṣṇōrnāma sahasraṃ mē śruṇu pāpa bhayāpaham ॥ 18 ॥

yāni nāmāni gauṇāni vikhyātāni mahātmanaḥ ।
ṛṣibhiḥ parigītāni tāni vakṣyāmi bhūtayē ॥ 19 ॥

ṛṣirnāmnāṃ sahasrasya vēdavyāsō mahāmuniḥ ॥
Chandō'nuṣṭup tathā dēvō bhagavān dēvakīsutaḥ ॥ 20 ॥

amṛtāṃ śūdbhavō bījaṃ śaktirdēvakinandanaḥ ।
trisāmā hṛdayaṃ tasya śāntyarthē viniyujyatē ॥ 21 ॥

viṣṇuṃ jiṣṇuṃ mahāviṣṇuṃ prabhaviṣṇuṃ mahēśvaram ॥
anēkarūpa daityāntaṃ namāmi puruṣōttamam ॥ 22 ॥

Pūrvanyāsaḥ

asya śrī viṣṇōrdivya sahasranāma stōtra mahāmantrasya ॥
śrī vēdavyāsō bhagavān ṛṣiḥ ।
anuṣṭup Chandaḥ ।
śrīmahāviṣṇuḥ paramātmā śrīmannārāyaṇō dēvatā ।
amṛtāṃśūdbhavō bhānuriti bījam ।
dēvakīnandanaḥ sraṣṭēti śaktiḥ ।
udbhavaḥ, kṣōbhaṇō dēva iti paramōmantraḥ ।
śaṅkhabhṛnnandakī chakrīti kīlakam ।
śār​ṅgadhanvā gadādhara ityastram ।
rathāṅgapāṇi rakṣōbhya iti nētram ।
trisāmāsāmagaḥ sāmēti kavacham ।
ānandaṃ parabrahmēti yōniḥ ।
ṛtussudarśanaḥ kāla iti digbandhaḥ ॥
śrīviśvarūpa iti dhyānam ।
śrī mahāviṣṇu prītyarthē sahasranāma japē pārāyaṇē viniyōgaḥ ।

Karanyāsaḥ

viśvaṃ viṣṇurvaṣaṭkāra ityaṅguṣṭhābhyāṃ namaḥ
amṛtāṃ śūdbhavō bhānuriti tarjanībhyāṃ namaḥ
brahmaṇyō brahmakṛt brahmēti madhyamābhyāṃ namaḥ
suvarṇabindu rakṣōbhya iti anāmikābhyāṃ namaḥ
nimiṣō'nimiṣaḥ sragvīti kaniṣṭhikābhyāṃ namaḥ
rathāṅgapāṇi rakṣōbhya iti karatala karapṛṣṭhābhyāṃ namaḥ

Aṅganyāsaḥ

suvrataḥ sumukhaḥ sūkṣma iti jñānāya hṛdayāya namaḥ
sahasramūrtiḥ viśvātmā iti aiśvaryāya śirasē svāhā
sahasrārchiḥ saptajihva iti śaktyai śikhāyai vaṣaṭ
trisāmā sāmagassāmēti balāya kavachāya huṃ
rathāṅgapāṇi rakṣōbhya iti nētrābhyāṃ vauṣaṭ
śāṅgadhanvā gadādhara iti vīryāya astrāyaphaṭ
ṛtuḥ sudarśanaḥ kāla iti digbhandhaḥ

Dhyānam

kṣīrōdhanvatpradēśē śuchimaṇi-vilasa-tsaikatē-mauktikānāṃ
mālā-kL​iptāsanasthaḥ sphaṭika-maṇinibhai-rmauktikai-rmaṇḍitāṅgaḥ ।
śubhrai-rabhrai-radabhrai-ruparivirachitai-rmukta pīyūṣa varṣaiḥ
ānandī naḥ punīyā-darinalinagadā śaṅkhapāṇi-rmukundaḥ ॥ 1 ॥

bhūḥ pādau yasya nābhirviya-dasura nilaśchandra sūryau cha nētrē
karṇāvāśāḥ śirōdyaurmukhamapi dahanō yasya vāstēyamabdhiḥ ।
antaḥsthaṃ yasya viśvaṃ sura narakhagagōbhōgi gandharvadaityaiḥ
chitraṃ raṃ ramyatē taṃ tribhuvana vapuśaṃ viṣṇumīśaṃ namāmi ॥ 2 ॥

ōṃ namō bhagavatē vāsudēvāya !

śāntākāraṃ bhujagaśayanaṃ padmanābhaṃ surēśaṃ
viśvādhāraṃ gaganasadṛśaṃ mēghavarṇaṃ śubhāṅgam ।
lakṣmīkāntaṃ kamalanayanaṃ yōgihṛrdhyānagamyam
vandē viṣṇuṃ bhavabhayaharaṃ sarvalōkaikanātham ॥ 3 ॥

mēghaśyāmaṃ pītakauśēyavāsaṃ
śrīvatsākaṃ kaustubhōdbhāsitāṅgam ।
puṇyōpētaṃ puṇḍarīkāyatākṣaṃ
viṣṇuṃ vandē sarvalōkaikanātham ॥ 4 ॥

namaḥ samasta bhūtānāṃ ādi bhūtāya bhūbhṛtē ।
anēkarūpa rūpāya viṣṇavē prabhaviṣṇavē ॥ 5॥

saśaṅkhachakraṃ sakirīṭakuṇḍalaṃ
sapītavastraṃ sarasīruhēkṣaṇam ।
sahāra vakṣaḥsthala śōbhi kaustubhaṃ
namāmi viṣṇuṃ śirasā chaturbhujam । 6॥

Chāyāyāṃ pārijātasya hēmasiṃhāsanōpari
āsīnamambudaśyāmamāyatākṣamalaṅkṛtam ॥ 7 ॥

chandrānanaṃ chaturbāhuṃ śrīvatsāṅkita vakṣasam
rukmiṇī satyabhāmābhyāṃ sahitaṃ kṛṣṇamāśrayē ॥ 8 ॥

Pañchapūja

laṃ - pṛthivyātmanē ganthaṃ samarpayāmi
haṃ - ākāśātmanē puṣpaiḥ pūjayāmi
yaṃ - vāyvātmanē dhūpamāghrāpayāmi
raṃ - agnyātmanē dīpaṃ darśayāmi
vaṃ - amṛtātmanē naivēdyaṃ nivēdayāmi
saṃ - sarvātmanē sarvōpachāra pūjā namaskārān samarpayāmi

stōtram

hariḥ ōm

viśvaṃ viṣṇurvaṣaṭkārō bhūtabhavyabhavatprabhuḥ ।
bhūtakṛdbhūtabhṛdbhāvō bhūtātmā bhūtabhāvanaḥ ॥ 1 ॥

pūtātmā paramātmā cha muktānāṃ paramāgatiḥ ।
avyayaḥ puruṣaḥ sākṣī kṣētrajñō'kṣara ēva cha ॥ 2 ॥

yōgō yōgavidāṃ nētā pradhāna puruṣēśvaraḥ ।
nārasiṃhavapuḥ śrīmān kēśavaḥ puruṣōttamaḥ ॥ 3 ॥

sarvaḥ śarvaḥ śivaḥ sthāṇurbhūtādirnidhiravyayaḥ ।
sambhavō bhāvanō bhartā prabhavaḥ prabhurīśvaraḥ ॥ 4 ॥

svayambhūḥ śambhurādityaḥ puṣkarākṣō mahāsvanaḥ ।
anādinidhanō dhātā vidhātā dhāturuttamaḥ ॥ 5 ॥

apramēyō hṛṣīkēśaḥ padmanābhō'maraprabhuḥ ।
viśvakarmā manustvaṣṭā sthaviṣṭhaḥ sthavirō dhruvaḥ ॥ 6 ॥

agrāhyaḥ śāśvatō kṛṣṇō lōhitākṣaḥ pratardanaḥ ।
prabhūtastrikakubdhāma pavitraṃ maṅgaḻaṃ param ॥ 7 ॥

īśānaḥ prāṇadaḥ prāṇō jyēṣṭhaḥ śrēṣṭhaḥ prajāpatiḥ ।
hiraṇyagarbhō bhūgarbhō mādhavō madhusūdanaḥ ॥ 8 ॥

īśvarō vikramīdhanvī mēdhāvī vikramaḥ kramaḥ ।
anuttamō durādharṣaḥ kṛtajñaḥ kṛtirātmavān॥ 9 ॥

surēśaḥ śaraṇaṃ śarma viśvarētāḥ prajābhavaḥ ।
ahassaṃvatsarō vyāḻaḥ pratyayaḥ sarvadarśanaḥ ॥ 10 ॥

ajassarvēśvaraḥ siddhaḥ siddhiḥ sarvādirachyutaḥ ।
vṛṣākapiramēyātmā sarvayōgavinissṛtaḥ ॥ 11 ॥

vasurvasumanāḥ satyaḥ samātmā sammitassamaḥ ।
amōghaḥ puṇḍarīkākṣō vṛṣakarmā vṛṣākṛtiḥ ॥ 12 ॥

rudrō bahuśirā babhrurviśvayōniḥ śuchiśravāḥ ।
amṛtaḥ śāśvatasthāṇurvarārōhō mahātapāḥ ॥ 13 ॥

sarvagaḥ sarva vidbhānurviṣvaksēnō janārdanaḥ ।
vēdō vēdavidavyaṅgō vēdāṅgō vēdavitkaviḥ ॥ 14 ॥

lōkādhyakṣaḥ surādhyakṣō dharmādhyakṣaḥ kṛtākṛtaḥ ।
chaturātmā chaturvyūhaśchaturdaṃṣṭraśchaturbhujaḥ ॥ 15 ॥

bhrājiṣṇurbhōjanaṃ bhōktā sahiṣṇurjagadādijaḥ ।
anaghō vijayō jētā viśvayōniḥ punarvasuḥ ॥ 16 ॥

upēndrō vāmanaḥ prāṃśuramōghaḥ śuchirūrjitaḥ ।
atīndraḥ saṅgrahaḥ sargō dhṛtātmā niyamō yamaḥ ॥ 17 ॥

vēdyō vaidyaḥ sadāyōgī vīrahā mādhavō madhuḥ ।
atīndriyō mahāmāyō mahōtsāhō mahābalaḥ ॥ 18 ॥

mahābuddhirmahāvīryō mahāśaktirmahādyutiḥ ।
anirdēśyavapuḥ śrīmānamēyātmā mahādridhṛk ॥ 19 ॥

mahēśvāsō mahībhartā śrīnivāsaḥ satāṅgatiḥ ।
aniruddhaḥ surānandō gōvindō gōvidāṃ patiḥ ॥ 20 ॥

marīchirdamanō haṃsaḥ suparṇō bhujagōttamaḥ ।
hiraṇyanābhaḥ sutapāḥ padmanābhaḥ prajāpatiḥ ॥ 21 ॥

amṛtyuḥ sarvadṛk siṃhaḥ sandhātā sandhimān sthiraḥ ।
ajō durmarṣaṇaḥ śāstā viśrutātmā surārihā ॥ 22 ॥

gururgurutamō dhāma satyaḥ satyaparākramaḥ ।
nimiṣō'nimiṣaḥ sragvī vāchaspatirudāradhīḥ ॥ 23 ॥

agraṇīgrāmaṇīḥ śrīmān nyāyō nētā samīraṇaḥ
sahasramūrdhā viśvātmā sahasrākṣaḥ sahasrapāt ॥ 24 ॥

āvartanō nivṛttātmā saṃvṛtaḥ sampramardanaḥ ।
ahaḥ saṃvartakō vahniranilō dharaṇīdharaḥ ॥ 25 ॥

suprasādaḥ prasannātmā viśvadhṛgviśvabhugvibhuḥ ।
satkartā satkṛtaḥ sādhurjahnurnārāyaṇō naraḥ ॥ 26 ॥

asaṅkhyēyō'pramēyātmā viśiṣṭaḥ śiṣṭakṛchChuchiḥ ।
siddhārthaḥ siddhasaṅkalpaḥ siddhidaḥ siddhi sādhanaḥ ॥ 27 ॥

vṛṣāhī vṛṣabhō viṣṇurvṛṣaparvā vṛṣōdaraḥ ।
vardhanō vardhamānaścha viviktaḥ śrutisāgaraḥ ॥ 28 ॥

subhujō durdharō vāgmī mahēndrō vasudō vasuḥ ।
naikarūpō bṛhadrūpaḥ śipiviṣṭaḥ prakāśanaḥ ॥ 29 ॥

ōjastējōdyutidharaḥ prakāśātmā pratāpanaḥ ।
ṛddaḥ spaṣṭākṣarō mantraśchandrāṃśurbhāskaradyutiḥ ॥ 30 ॥

amṛtāṃśūdbhavō bhānuḥ śaśabinduḥ surēśvaraḥ ।
auṣadhaṃ jagataḥ sētuḥ satyadharmaparākramaḥ ॥ 31 ॥

bhūtabhavyabhavannāthaḥ pavanaḥ pāvanō'nalaḥ ।
kāmahā kāmakṛtkāntaḥ kāmaḥ kāmapradaḥ prabhuḥ ॥ 32 ॥

yugādi kṛdyugāvartō naikamāyō mahāśanaḥ ।
adṛśyō vyaktarūpaścha sahasrajidanantajit ॥ 33 ॥

iṣṭō'viśiṣṭaḥ śiṣṭēṣṭaḥ śikhaṇḍī nahuṣō vṛṣaḥ ।
krōdhahā krōdhakṛtkartā viśvabāhurmahīdharaḥ ॥ 34 ॥

achyutaḥ prathitaḥ prāṇaḥ prāṇadō vāsavānujaḥ ।
apānnidhiradhiṣṭhānamapramattaḥ pratiṣṭhitaḥ ॥ 35 ॥

skandaḥ skandadharō dhuryō varadō vāyuvāhanaḥ ।
vāsudēvō bṛhadbhānurādidēvaḥ purandharaḥ ॥ 36 ॥

aśōkastāraṇastāraḥ śūraḥ śaurirjanēśvaraḥ ।
anukūlaḥ śatāvartaḥ padmī padmanibhēkṣaṇaḥ ॥ 37 ॥

padmanābhō'ravindākṣaḥ padmagarbhaḥ śarīrabhṛt ।
mahardhirṛddhō vṛddhātmā mahākṣō garuḍadhvajaḥ ॥ 38 ॥

atulaḥ śarabhō bhīmaḥ samayajñō havirhariḥ ।
sarvalakṣaṇalakṣaṇyō lakṣmīvān samitiñjayaḥ ॥ 39 ॥

vikṣarō rōhitō mārgō hēturdāmōdaraḥ sahaḥ ।
mahīdharō mahābhāgō vēgavānamitāśanaḥ ॥ 40 ॥

udbhavaḥ, kṣōbhaṇō dēvaḥ śrīgarbhaḥ paramēśvaraḥ ।
karaṇaṃ kāraṇaṃ kartā vikartā gahanō guhaḥ ॥ 41 ॥

vyavasāyō vyavasthānaḥ saṃsthānaḥ sthānadō dhruvaḥ ।
parardhiḥ paramaspaṣṭaḥ tuṣṭaḥ puṣṭaḥ śubhēkṣaṇaḥ ॥ 42 ॥

rāmō virāmō virajō mārgōnēyō nayō'nayaḥ ।
vīraḥ śaktimatāṃ śrēṣṭhō dharmōdharma viduttamaḥ ॥ 43 ॥

vaikuṇṭhaḥ puruṣaḥ prāṇaḥ prāṇadaḥ praṇavaḥ pṛthuḥ ।
hiraṇyagarbhaḥ śatrughnō vyāptō vāyuradhōkṣajaḥ ॥ 44 ॥

ṛtuḥ sudarśanaḥ kālaḥ paramēṣṭhī parigrahaḥ ।
ugraḥ saṃvatsarō dakṣō viśrāmō viśvadakṣiṇaḥ ॥ 45 ॥

vistāraḥ sthāvara sthāṇuḥ pramāṇaṃ bījamavyayam ।
arthō'narthō mahākōśō mahābhōgō mahādhanaḥ ॥ 46 ॥

anirviṇṇaḥ sthaviṣṭhō bhūddharmayūpō mahāmakhaḥ ।
nakṣatranēmirnakṣatrī kṣamaḥ, kṣāmaḥ samīhanaḥ ॥ 47 ॥

yajña ijyō mahējyaścha kratuḥ satraṃ satāṅgatiḥ ।
sarvadarśī vimuktātmā sarvajñō jñānamuttamam ॥ 48 ॥

suvrataḥ sumukhaḥ sūkṣmaḥ sughōṣaḥ sukhadaḥ suhṛt ।
manōharō jitakrōdhō vīra bāhurvidāraṇaḥ ॥ 49 ॥

svāpanaḥ svavaśō vyāpī naikātmā naikakarmakṛt। ।
vatsarō vatsalō vatsī ratnagarbhō dhanēśvaraḥ ॥ 50 ॥

dharmagubdharmakṛddharmī sadasatkṣaramakṣaram॥
avijñātā sahastrāṃśurvidhātā kṛtalakṣaṇaḥ ॥ 51 ॥

gabhastinēmiḥ sattvasthaḥ siṃhō bhūta mahēśvaraḥ ।
ādidēvō mahādēvō dēvēśō dēvabhṛdguruḥ ॥ 52 ॥

uttarō gōpatirgōptā jñānagamyaḥ purātanaḥ ।
śarīra bhūtabhṛd bhōktā kapīndrō bhūridakṣiṇaḥ ॥ 53 ॥

sōmapō'mṛtapaḥ sōmaḥ purujit purusattamaḥ ।
vinayō jayaḥ satyasandhō dāśārhaḥ sātvatāṃ patiḥ ॥ 54 ॥

jīvō vinayitā sākṣī mukundō'mita vikramaḥ ।
ambhōnidhiranantātmā mahōdadhi śayōntakaḥ ॥ 55 ॥

ajō mahārhaḥ svābhāvyō jitāmitraḥ pramōdanaḥ ।
ānandō'nandanōnandaḥ satyadharmā trivikramaḥ ॥ 56 ॥

maharṣiḥ kapilāchāryaḥ kṛtajñō mēdinīpatiḥ ।
tripadastridaśādhyakṣō mahāśṛṅgaḥ kṛtāntakṛt ॥ 57 ॥

mahāvarāhō gōvindaḥ suṣēṇaḥ kanakāṅgadī ।
guhyō gabhīrō gahanō guptaśchakra gadādharaḥ ॥ 58 ॥

vēdhāḥ svāṅgō'jitaḥ kṛṣṇō dṛḍhaḥ saṅkarṣaṇō'chyutaḥ ।
varuṇō vāruṇō vṛkṣaḥ puṣkarākṣō mahāmanāḥ ॥ 59 ॥

bhagavān bhagahā''nandī vanamālī halāyudhaḥ ।
ādityō jyōtirādityaḥ sahiṣṇurgatisattamaḥ ॥ 60 ॥

sudhanvā khaṇḍaparaśurdāruṇō draviṇapradaḥ ।
divaḥspṛk sarvadṛgvyāsō vāchaspatirayōnijaḥ ॥ 61 ॥

trisāmā sāmagaḥ sāma nirvāṇaṃ bhēṣajaṃ bhiṣak ।
sanyāsakṛchChamaḥ śāntō niṣṭhā śāntiḥ parāyaṇam। 62 ॥

śubhāṅgaḥ śāntidaḥ sraṣṭā kumudaḥ kuvalēśayaḥ ।
gōhitō gōpatirgōptā vṛṣabhākṣō vṛṣapriyaḥ ॥ 63 ॥

anivartī nivṛttātmā saṅkṣēptā kṣēmakṛchChivaḥ ।
śrīvatsavakṣāḥ śrīvāsaḥ śrīpatiḥ śrīmatāṃvaraḥ ॥ 64 ॥

śrīdaḥ śrīśaḥ śrīnivāsaḥ śrīnidhiḥ śrīvibhāvanaḥ ।
śrīdharaḥ śrīkaraḥ śrēyaḥ śrīmāँllōkatrayāśrayaḥ ॥ 65 ॥

svakṣaḥ svaṅgaḥ śatānandō nandirjyōtirgaṇēśvaraḥ ।
vijitātmā'vidhēyātmā satkīrtichChinnasaṃśayaḥ ॥ 66 ॥

udīrṇaḥ sarvataśchakṣuranīśaḥ śāśvatasthiraḥ ।
bhūśayō bhūṣaṇō bhūtirviśōkaḥ śōkanāśanaḥ ॥ 67 ॥

archiṣmānarchitaḥ kumbhō viśuddhātmā viśōdhanaḥ ।
aniruddhō'pratirathaḥ pradyumnō'mitavikramaḥ ॥ 68 ॥

kālanēminihā vīraḥ śauriḥ śūrajanēśvaraḥ ।
trilōkātmā trilōkēśaḥ kēśavaḥ kēśihā hariḥ ॥ 69 ॥

kāmadēvaḥ kāmapālaḥ kāmī kāntaḥ kṛtāgamaḥ ।
anirdēśyavapurviṣṇurvīrō'nantō dhanañjayaḥ ॥ 70 ॥

brahmaṇyō brahmakṛd brahmā brahma brahmavivardhanaḥ ।
brahmavid brāhmaṇō brahmī brahmajñō brāhmaṇapriyaḥ ॥ 71 ॥

mahākramō mahākarmā mahātējā mahōragaḥ ।
mahākraturmahāyajvā mahāyajñō mahāhaviḥ ॥ 72 ॥

stavyaḥ stavapriyaḥ stōtraṃ stutiḥ stōtā raṇapriyaḥ ।
pūrṇaḥ pūrayitā puṇyaḥ puṇyakīrtiranāmayaḥ ॥ 73 ॥

manōjavastīrthakarō vasurētā vasupradaḥ ।
vasupradō vāsudēvō vasurvasumanā haviḥ ॥ 74 ॥

sadgatiḥ satkṛtiḥ sattā sadbhūtiḥ satparāyaṇaḥ ।
śūrasēnō yaduśrēṣṭhaḥ sannivāsaḥ suyāmunaḥ ॥ 75 ॥

bhūtāvāsō vāsudēvaḥ sarvāsunilayō'nalaḥ ।
darpahā darpadō dṛptō durdharō'thāparājitaḥ ॥ 76 ॥

viśvamūrtirmahāmūrtirdīptamūrtiramūrtimān ।
anēkamūrtiravyaktaḥ śatamūrtiḥ śatānanaḥ ॥ 77 ॥

ēkō naikaḥ stavaḥ kaḥ kiṃ yattat padamanuttamam ।
lōkabandhurlōkanāthō mādhavō bhaktavatsalaḥ ॥ 78 ॥

suvarṇavarṇō hēmāṅgō varāṅgaśchandanāṅgadī ।
vīrahā viṣamaḥ śūnyō ghṛtāśīrachalaśchalaḥ ॥ 79 ॥

amānī mānadō mānyō lōkasvāmī trilōkadhṛt ।
sumēdhā mēdhajō dhanyaḥ satyamēdhā dharādharaḥ ॥ 80 ॥

tējō'vṛṣō dyutidharaḥ sarvaśastrabhṛtāṃvaraḥ ।
pragrahō nigrahō vyagrō naikaśṛṅgō gadāgrajaḥ ॥ 81 ॥

chaturmūrti śchaturbāhu śchaturvyūha śchaturgatiḥ ।
chaturātmā chaturbhāvaśchaturvēdavidēkapāt ॥ 82 ॥

samāvartō'nivṛttātmā durjayō duratikramaḥ ।
durlabhō durgamō durgō durāvāsō durārihā ॥ 83 ॥

śubhāṅgō lōkasāraṅgaḥ sutantustantuvardhanaḥ ।
indrakarmā mahākarmā kṛtakarmā kṛtāgamaḥ ॥ 84 ॥

udbhavaḥ sundaraḥ sundō ratnanābhaḥ sulōchanaḥ ।
arkō vājasanaḥ śṛṅgī jayantaḥ sarvavijjayī ॥ 85 ॥

suvarṇabindurakṣōbhyaḥ sarvavāgīśvarēśvaraḥ ।
mahāhṛdō mahāgartō mahābhūtō mahānidhiḥ ॥ 86 ॥

kumudaḥ kundaraḥ kundaḥ parjanyaḥ pāvanō'nilaḥ ।
amṛtāśō'mṛtavapuḥ sarvajñaḥ sarvatōmukhaḥ ॥ 87 ॥

sulabhaḥ suvrataḥ siddhaḥ śatrujichChatrutāpanaḥ ।
nyagrōdhō'dumbarō'śvatthaśchāṇūrāndhra niṣūdanaḥ ॥ 88 ॥

sahasrārchiḥ saptajihvaḥ saptaidhāḥ saptavāhanaḥ ।
amūrtiranaghō'chintyō bhayakṛdbhayanāśanaḥ ॥ 89 ॥

aṇurbṛhatkṛśaḥ sthūlō guṇabhṛnnirguṇō mahān ।
adhṛtaḥ svadhṛtaḥ svāsyaḥ prāgvaṃśō vaṃśavardhanaḥ ॥ 90 ॥

bhārabhṛt kathitō yōgī yōgīśaḥ sarvakāmadaḥ ।
āśramaḥ śramaṇaḥ, kṣāmaḥ suparṇō vāyuvāhanaḥ ॥ 91 ॥

dhanurdharō dhanurvēdō daṇḍō damayitā damaḥ ।
aparājitaḥ sarvasahō niyantā'niyamō'yamaḥ ॥ 92 ॥

sattvavān sāttvikaḥ satyaḥ satyadharmaparāyaṇaḥ ।
abhiprāyaḥ priyārhō'rhaḥ priyakṛt prītivardhanaḥ ॥ 93 ॥

vihāyasagatirjyōtiḥ suruchirhutabhugvibhuḥ ।
ravirvirōchanaḥ sūryaḥ savitā ravilōchanaḥ ॥ 94 ॥

anantō hutabhugbhōktā sukhadō naikajō'grajaḥ ।
anirviṇṇaḥ sadāmarṣī lōkadhiṣṭhānamadbhutaḥ ॥ 95 ॥

sanātsanātanatamaḥ kapilaḥ kapiravyayaḥ ।
svastidaḥ svastikṛtsvastiḥ svastibhuk svastidakṣiṇaḥ ॥ 96 ॥

araudraḥ kuṇḍalī chakrī vikramyūrjitaśāsanaḥ ।
śabdātigaḥ śabdasahaḥ śiśiraḥ śarvarīkaraḥ ॥ 97 ॥

akrūraḥ pēśalō dakṣō dakṣiṇaḥ, kṣamiṇāṃvaraḥ ।
vidvattamō vītabhayaḥ puṇyaśravaṇakīrtanaḥ ॥ 98 ॥

uttāraṇō duṣkṛtihā puṇyō duḥsvapnanāśanaḥ ।
vīrahā rakṣaṇaḥ santō jīvanaḥ paryavasthitaḥ ॥ 99 ॥

anantarūpō'nanta śrīrjitamanyurbhayāpahaḥ ।
chaturaśrō gabhīrātmā vidiśō vyādiśō diśaḥ ॥ 100 ॥

anādirbhūrbhuvō lakṣmīḥ suvīrō ruchirāṅgadaḥ ।
jananō janajanmādirbhīmō bhīmaparākramaḥ ॥ 101 ॥

ādhāranilayō'dhātā puṣpahāsaḥ prajāgaraḥ ।
ūrdhvagaḥ satpathāchāraḥ prāṇadaḥ praṇavaḥ paṇaḥ ॥ 102 ॥

pramāṇaṃ prāṇanilayaḥ prāṇabhṛt prāṇajīvanaḥ ।
tattvaṃ tattvavidēkātmā janmamṛtyujarātigaḥ ॥ 103 ॥

bhūrbhuvaḥ svastarustāraḥ savitā prapitāmahaḥ ।
yajñō yajñapatiryajvā yajñāṅgō yajñavāhanaḥ ॥ 104 ॥

yajñabhṛd yajñakṛd yajñī yajñabhuk yajñasādhanaḥ ।
yajñāntakṛd yajñaguhyamannamannāda ēva cha ॥ 105 ॥

ātmayōniḥ svayañjātō vaikhānaḥ sāmagāyanaḥ ।
dēvakīnandanaḥ sraṣṭā kṣitīśaḥ pāpanāśanaḥ ॥ 106 ॥

śaṅkhabhṛnnandakī chakrī śārṅgadhanvā gadādharaḥ ।
rathāṅgapāṇirakṣōbhyaḥ sarvapraharaṇāyudhaḥ ॥ 107 ॥

śrī sarvapraharaṇāyudha ōṃ nama iti ।

vanamālī gadī śār​ṅgī śaṅkhī chakrī cha nandakī ।
śrīmānnārāyaṇō viṣṇurvāsudēvō'bhirakṣatu ॥ 108 ॥

śrī vāsudēvō'bhirakṣatu ōṃ nama iti ।

Uttara pīṭhikā

phalaśrutiḥ


itīdaṃ kīrtanīyasya kēśavasya mahātmanaḥ ।
nāmnāṃ sahasraṃ divyānāmaśēṣēṇa prakīrtitam। ॥ 1 ॥

ya idaṃ śṛṇuyānnityaṃ yaśchāpi parikīrtayēt॥
nāśubhaṃ prāpnuyāt kiñchitsō'mutrēha cha mānavaḥ ॥ 2 ॥

vēdāntagō brāhmaṇaḥ syāt kṣatriyō vijayī bhavēt ।
vaiśyō dhanasamṛddhaḥ syāt śūdraḥ sukhamavāpnuyāt ॥ 3 ॥

dharmārthī prāpnuyāddharmamarthārthī chārthamāpnuyāt ।
kāmānavāpnuyāt kāmī prajārthī prāpnuyātprajām। ॥ 4 ॥

bhaktimān yaḥ sadōtthāya śuchistadgatamānasaḥ ।
sahasraṃ vāsudēvasya nāmnāmētat prakīrtayēt ॥ 5 ॥

yaśaḥ prāpnōti vipulaṃ yātiprādhānyamēva cha ।
achalāṃ śriyamāpnōti śrēyaḥ prāpnōtyanuttamam। ॥ 6 ॥

na bhayaṃ kvachidāpnōti vīryaṃ tējaścha vindati ।
bhavatyarōgō dyutimān balarūpa guṇānvitaḥ ॥ 7 ॥

rōgārtō muchyatē rōgādbaddhō muchyēta bandhanāt ।
bhayānmuchyēta bhītastu muchyētāpanna āpadaḥ ॥ 8 ॥

durgāṇyatitaratyāśu puruṣaḥ puruṣōttamam ।
stuvannāmasahasrēṇa nityaṃ bhaktisamanvitaḥ ॥ 9 ॥

vāsudēvāśrayō martyō vāsudēvaparāyaṇaḥ ।
sarvapāpaviśuddhātmā yāti brahma sanātanam। ॥ 10 ॥

na vāsudēva bhaktānāmaśubhaṃ vidyatē kvachit ।
janmamṛtyujarāvyādhibhayaṃ naivōpajāyatē ॥ 11 ॥

imaṃ stavamadhīyānaḥ śraddhābhaktisamanvitaḥ ।
yujyētātma sukhakṣānti śrīdhṛti smṛti kīrtibhiḥ ॥ 12 ॥

na krōdhō na cha mātsaryaṃ na lōbhō nāśubhāmatiḥ ।
bhavanti kṛtapuṇyānāṃ bhaktānāṃ puruṣōttamē ॥ 13 ॥

dyauḥ sachandrārkanakṣatrā khaṃ diśō bhūrmahōdadhiḥ ।
vāsudēvasya vīryēṇa vidhṛtāni mahātmanaḥ ॥ 14 ॥

sasurāsuragandharvaṃ sayakṣōragarākṣasam ।
jagadvaśē vartatēdaṃ kṛṣṇasya sa charācharam। ॥ 15 ॥

indriyāṇi manōbuddhiḥ sattvaṃ tējō balaṃ dhṛtiḥ ।
vāsudēvātmakānyāhuḥ, kṣētraṃ kṣētrajña ēva cha ॥ 16 ॥

sarvāgamānāmāchāraḥ prathamaṃ parikalpatē ।
āchāraprabhavō dharmō dharmasya prabhurachyutaḥ ॥ 17 ॥

ṛṣayaḥ pitarō dēvā mahābhūtāni dhātavaḥ ।
jaṅgamājaṅgamaṃ chēdaṃ jagannārāyaṇōdbhavam ॥ 18 ॥

yōgōjñānaṃ tathā sāṅkhyaṃ vidyāḥ śilpādikarma cha ।
vēdāḥ śāstrāṇi vijñānamētatsarvaṃ janārdanāt ॥ 19 ॥

ēkō viṣṇurmahadbhūtaṃ pṛthagbhūtānyanēkaśaḥ ।
trīṃlōkānvyāpya bhūtātmā bhuṅktē viśvabhugavyayaḥ ॥ 20 ॥

imaṃ stavaṃ bhagavatō viṣṇōrvyāsēna kīrtitam ।
paṭhēdya ichchētpuruṣaḥ śrēyaḥ prāptuṃ sukhāni cha ॥ 21 ॥

viśvēśvaramajaṃ dēvaṃ jagataḥ prabhumavyayam।
bhajanti yē puṣkarākṣaṃ na tē yānti parābhavam ॥ 22 ॥

na tē yānti parābhavaṃ ōṃ nama iti ।

Arjuna Uvācha

padmapatra viśālākṣa padmanābha surōttama ।
bhaktānā manuraktānāṃ trātā bhava janārdana ॥ 23 ॥

Srī Bhagavān Uvācha

yō māṃ nāmasahasrēṇa stōtumichChati pāṇḍava ।
sō'hamēkēna ślōkēna stuta ēva na saṃśayaḥ ॥ 24 ॥

stuta ēva na saṃśaya ōṃ nama iti ।

Vyāsa Uvācha

vāsanādvāsudēvasya vāsitaṃ bhuvanatrayam ।
sarvabhūtanivāsō'si vāsudēva namō'stu tē ॥ 25 ॥

śrīvāsudēva namōstuta ōṃ nama iti ।

Pārvati Uvācha

kēnōpāyēna laghunā viṣṇōrnāmasahasrakam ।
paṭhyatē paṇḍitairnityaṃ śrōtumichChāmyahaṃ prabhō ॥ 26 ॥

Iśvara Uvācha

śrīrāma rāma rāmēti ramē rāmē manōramē ।
sahasranāma tattulyaṃ rāmanāma varānanē ॥ 27 ॥

śrīrāma nāma varānana ōṃ nama iti ।

Brahmōvācha

namō'stvanantāya sahasramūrtayē sahasrapādākṣiśirōrubāhavē ।
sahasranāmnē puruṣāya śāśvatē sahasrakōṭī yugadhāriṇē namaḥ ॥ 28 ॥

śrī sahasrakōṭī yugadhāriṇē nama ōṃ nama iti ।

Sañjaya Uvācha

yatra yōgēśvaraḥ kṛṣṇō yatra pārthō dhanurdharaḥ ।
tatra śrīrvijayō bhūtirdhruvā nītirmatirmama ॥ 29 ॥

Srī Bhagavān Uvācha

ananyāśchintayantō māṃ yē janāḥ paryupāsatē ।
tēṣāṃ nityābhiyuktānāṃ yōgakṣēmaṃ vahāmyaham। ॥ 30 ॥

paritrāṇāya sādhūnāṃ vināśāya cha duṣkṛtām। ।
dharmasaṃsthāpanārthāya sambhavāmi yugē yugē ॥ 31 ॥

ārtāḥ viṣaṇṇāḥ śithilāścha bhītāḥ ghōrēṣu cha vyādhiṣu vartamānāḥ ।
saṅkīrtya nārāyaṇaśabdamātraṃ vimuktaduḥkhāḥ sukhinō bhavanti ॥ 32 ॥

kāyēna vāchā manasēndriyairvā buddhyātmanā vā prakṛtēḥ svabhāvāt ।
karōmi yadyatsakalaṃ parasmai nārāyaṇāyēti samarpayāmi ॥ 33 ॥

yadakṣara padabhraṣṭaṃ mātrāhīnaṃ tu yadbhavēt
tathsarvaṃ kṣamyatāṃ dēva nārāyaṇa namō'stu tē ।
visarga bindu mātrāṇi padapādākṣarāṇi cha
nyūnāni chātiriktāni kṣamasva puruṣōttamaḥ ॥

iti śrī mahābhāratē śatasāhasrikāyāṃ saṃhitāyāṃ vaiyāsikyāmanuśāsana parvāntargata ānuśāsanika parvaṇi, mōkṣadharmē bhīṣma yudhiṣṭhira saṃvādē śrī viṣṇōrdivya sahasranāma stōtraṃ nāmaikōna pañcha śatādhika śatatamōdhyāyaḥ ॥
śrī viṣṇu sahasranāma stōtraṃ samāptam ॥
ōṃ tatsat sarvaṃ śrī kṛṣṇārpaṇamastu ॥

Vishnu Sahasranamam lyrics stand as one of Hinduism's most sacred spiritual treasures with 1000 sacred names of Lord Vishnu. These verses have shown the way to spiritual seekers for centuries and provide a path to inner peace and connection with the divine.

These powerful Sanskrit verses resonate with people speaking different languages and following various cultures. The text remains available in English, Tamil, Hindi, Kannada, and Sanskrit. Each translation keeps its sacred essence intact. This piece will help you understand and recite these sacred names the right way.

Let's take a closer look at the verses, their meanings, and proper chanting methods. You will also learn about the benefits that come from regular recitation. This knowledge will help you add this sacred practice to your spiritual path.

Understanding Vishnu Sahasranamam

The sacred text of Vishnu Sahasranamam came from the great sage Sri Vedavyasa, who wrote these verses to predict the future as part of the Mahabharata's Anushasana Parva. A profound dialog between Bhishma and Yudhishthira became the foundation of this spiritual masterpiece.

Origin and history

Vishnu Sahasranamam's story began with a meaningful conversation where Yudhishthira asked Bhishma about the path to spiritual enlightenment. Bhishma revealed these thousand names of Lord Vishnu as he lay on his bed of arrows. The sacred text emerged naturally as answers to deep questions about dharma, divine worship, and freedom from worldly bonds.

Structure of the Sacred Text

Vishnu Sahasranamam's structure follows a precise arrangement that starts with Purvanyasa (preliminary invocation). The sacred text has these essential elements:

·         Rishi (Sage): Sri Vedavyasa Bhagavan

·         Chandah (Meter): Anushtup

·         Devata (Deity): Sri Mahavishnu Paramatma

·         Bija (Seed): Amritamshudbhavo bhanuriti

·         Shakti (Energy): Devaki nandanah srashta

The text also has specialized ritualistic components called Karanyasa and Anganyasa. These involve sacred hand and body gestures during recitation. Each verse contains carefully crafted Sanskrit syllables that create specific vibrations when chanted correctly.

The text's main body describes Lord Vishnu's thousand names, and each name carries deep philosophical and spiritual meaning. These names follow a specific meter that keeps the rhythmic flow during recitation. The text ends with Phalashruti, which describes the benefits of regular recitation.

The structure shows a systematic progression from preparatory verses through the main recitation to the concluding benefits. This arrangement will give practitioners a methodical path in their spiritual practice.

Complete Vishnu Sahasranamam Lyrics

The sacred recitation of Vishnu Sahasranamam starts with preparatory verses that build the spiritual foundation. Here's a guide to the complete lyrics that cover pronunciation and meaning.

Sanskrit verses with pronunciation

Purvanyasa, the opening verses, create the divine setting:

"asya śrī viṣṇōrdivya sahasranāma stōtra mahāmantrasya"

We need to pronounce this sacred chant with precision. Sanskrit syllables create specific vibrations that focus on the right way to say long and short vowels. The authenticity of the recitation depends on careful attention to aspirated consonants (those with 'h' sound).

English transliteration

These core verses follow a specific pattern and begin with:

"śrī vēdavyāsō bhagavān ṛṣiḥ anuṣṭup Chandaḥ śrīmahāviṣṇuḥ paramātmā śrīmannārāyaṇō dēvatā"

Each verse flows rhythmically through the careful placement of syllables. English readers can now access the original Sanskrit pronunciation through this transliteration.

Word-by-word meaning

The opening verses hold deep meaning:

śrī vēdavyāsō - The divine sage Vedavyasa bhagavān - The blessed one

ṛṣiḥ - The seer anuṣṭup - The meter of the verse paramātmā - The supreme soul

The text then moves to Karanyasa (hand gestures) and Anganyasa (body positions). These practices boost the spiritual experience:

"viśvaṃ viṣṇurvaṣaṭkāra ityaṅguṣṭhābhyāṃ namaḥ" - Consecrating the thumbs

"amṛtāṃ śūdbhavō bhānuriti tarjanībhyāṃ namaḥ" - Blessing the index fingers

These sacred verses connect the physical and spiritual realms. The right pronunciation and understanding of each word deepen the devotional experience. The complete text includes Lord Vishnu's divine qualities, expressed through carefully chosen Sanskrit terms that strike a chord with deep philosophical meaning.

How to Read and Chant

Pay attention to specific guidelines and practices to become skilled at reciting Vishnu Sahasranamam properly. Let me walk you through everything in chanting these sacred verses.

Simple pronunciation guide

The right pronunciation is the foundation of meaningful recitation. Sanskrit pronunciation follows distinct rules that affect the spiritual potency of the chanting. We focused on these aspects:

·         Long vowels (ā, ī, ū) should be held twice as long as short ones

·         Aspirated consonants (kh, gh, ch, th, etc.) need extra breath emphasis

·         Nasal sounds (ṃ, ṅ, ñ, ṇ, n) require proper resonance

·         Special characters like ṛ and ḷ need your full attention

Proper sitting posture

Your physical position during recitation helps you stay focused and maintain energy flow. So, follow these posture elements:

Choose either Padmasana (lotus position) or Sukhasana (comfortable cross-legged position) with a straight spine. Support your own posture instead of leaning against a wall - this helps you stay alert. Rest your hands in Dhyana Mudra - right palm over left, placed in your lap.

Time and place considerations

The timing and environment influence your practice's effectiveness. The early morning hours (Brahma Muhurta) between 4:30 AM and 6:00 AM provide the best atmosphere for recitation.

Pick a clean, quiet space facing east or north. Set up a dedicated area with minimal distractions. This helps you maintain concentration during the lengthy recitation.

These preparatory steps are important:

1.       Take a bath or at least wash your hands and feet

2.       Wear clean, comfortable clothing

3.       Light a lamp if possible

4.       Place the text at eye level to read easily

Your practice space should have good ventilation and be free from strong odors or loud noises. A consistent schedule and location for daily practice helps build a stronger spiritual connection.

Note that you should complete all Karanyasa and Anganyasa (hand and body gestures) before starting the main recitation. These preliminary practices arrange your physical and subtle energies to get the most from your chanting.

Benefits of Regular Recitation

Chanting Vishnu Sahasranamam lyrics regularly brings deep changes to your spiritual and mental state. Sacred vibrations from this practice create paths to deeper consciousness and inner peace.

Spiritual growth

Reciting Vishnu Sahasranamam starts a powerful spiritual experience. Devotees connect with the divine through the rhythmic chanting of these sacred names. Positive energy flows from the vibrations and uplifts their spiritual existence.

This sacred practice holds great power for spiritual advancement through:

·         Karmic Cleansing: The verses help remove negative karma

·         Divine Protection: Lord Vishnu's blessing shields devotees from negative influences

·         Spiritual Wisdom: Better understanding of universal concepts

·         Righteous Living: Daily life guided by dharmic principles

·         Divine Grace: Sincere prayers fulfilled through devotion

Regular recitation strengthens devotional practice and creates a direct channel to divine consciousness. Without a doubt, this connection grows stronger with consistent practice and leads to spiritual maturity and enlightenment.

Mental peace

Sacred verse recitation works as a powerful tool for mental balance. We achieved a meditative state that calms the mind through soothing vibrations and reduces stress.

Vishnu Sahasranamam's systematic arrangement of Sanskrit syllables helps improve concentration when pronounced correctly. Better focus extends beyond practice and benefits daily life activities.

People who practice regularly report clearer thinking and balanced emotions. This natural stress reliever helps them stay composed in tough situations. Disciplined recitation builds patience and mental strength.

Benefits reach cognitive functions too. The practice needs attention to pronunciation and rhythm, which exercises the mind. Mental engagement combined with spiritual aspects creates an integrated approach to wellness.

Mindfulness grows as devotees stay present and focused during recitation. This awareness naturally flows into other activities and promotes a balanced mind.

Dedicated practice builds a stronger sense of purpose and inner stability. Spiritual connection paired with mental clarity forms the base for lasting peace and contentment in life.

Special Occasions for Chanting

Vishnu Sahasranamam, a sacred practice, carries special meaning during specific occasions and festivals in the Hindu calendar. You can make your recitation more spiritually powerful by understanding these auspicious times and following the right guidelines.

Auspicious days

The spiritual significance of Vishnu Sahasranamam reaches its peak during Vaikuntha Ekadashi and Janmashtami. These sacred festivals create a powerful atmosphere to connect with divine consciousness through Lord Vishnu's thousand names.

Religious ceremonies and puja rituals make this practice even more meaningful. Devotees often recite these sacred verses during temple visits and spiritual gatherings called satsangs. All the same, the recitation becomes most powerful during:

·         Tirumala Brahmotsava - A grand celebration at Lord Venkateswara's abode

·         Dhanurmasam - The auspicious month dedicated to spiritual practices

·         Bheeshma Ekadashi - Commemorating the day Bhishma first revealed these divine names

·         Shayana Ekadashi - Marking Lord Vishnu's yogic sleep

Daily practice guidelines

Your success with Vishnu Sahasranamam recitation depends on following proper ritualistic procedures. Devotees should maintain physical and mental purity before they begin. This means taking a bath or at least washing your hands and feet.

A dedicated space helps maintain spiritual discipline. Keep the area clean and free from distractions. Many devotees light a lamp to create a sacred atmosphere that supports deep meditation and chanting.

Newcomers should start with proper guidance to build a strong foundation. Video tutorials or written lyrics can support you until you learn the proper pronunciation and rhythm.

The practice uses specific ritualistic elements called Karanyasa and Anganyasa - sacred hand and body gestures that boost the spiritual experience. These preliminary practices help arrange your energies before the main recitation starts.

Results improve with consistent practice timing. Brahma Muhurta, the early morning hours, provides the best atmosphere for spiritual practices. But a regular schedule at any time works better than sporadic practice.

Start your recitation with Purvanyasa - the preliminary invocation that builds the spiritual foundation. This step recognizes the sage (Rishi), meter (Chandah), and deity (Devata) connected to the sacred text.

Qualified priests can guide you through special occasions and yagyas to ensure you follow traditional protocols correctly. These ceremonies need specific ritualistic materials and exact procedures from religious scriptures.

This practice serves as both devotion and a profound influence in Hindu philosophical traditions. Regular recitation following these guidelines lets practitioners experience complete spiritual benefits while keeping this ancient practice's sanctity intact.

Conclusion

Vishnu Sahasranamam is a timeless spiritual practice that brings profound benefits to seekers on their spiritual trips. Practitioners experience deep spiritual growth and mental clarity through the proper recitation of these thousand sacred names. The sacred verses generate powerful vibrations to purify both mind and soul.

This practice just needs dedication and proper technique. Sincere devotees receive natural grace and protection as rewards. People who practice regularly report better concentration, emotional balance, and a stronger connection with the divine consciousness. You should recite Vishnu Sahasranamam daily to experience these life-changing benefits yourself.

This ancient spiritual wisdom has passed through generations and stays relevant and powerful today. These sacred verses are the key to inner peace and spiritual advancement, whether chanted during auspicious occasions or as part of daily spiritual practice. The right pronunciation, dedicated practice space, and consistent timing help realize the full potential of this sacred practice.

Vishnu Sahasranamam is more than a religious ritual - it provides a complete system for spiritual development and mental well-being. Regular practice and devotion to these thousand names of Lord Vishnu guide practitioners toward their highest spiritual potential while bringing harmony to daily life.

FAQs

Q1. What are the benefits of daily recitation of Vishnu Sahasranamam? Daily recitation of Vishnu Sahasranamam can lead to spiritual growth, mental clarity, and inner peace. It helps purify the mind and soul, enhances concentration, and strengthens one's connection with the divine. Regular practice also promotes emotional balance and can serve as a natural stress reliever.

Q2. How should beginners approach reading Vishnu Sahasranamam? Beginners can start by using video tutorials or written lyrics to familiarize themselves with proper pronunciation and rhythm. It's recommended to practice in a clean, quiet space, preferably in the early morning hours. Consistency in practice timing and gradual learning of the verses are key to establishing a strong foundation.

Q3. Who composed the Vishnu Sahasranamam? The Vishnu Sahasranamam was composed by the great sage Sri Vedavyasa. It originated as part of a dialog between Bhishma and Yudhishthira in the Mahabharata's Anushasana Parva, where Bhishma revealed these thousand names of Lord Vishnu while resting on a bed of arrows.

Q4. What is the proper posture for chanting Vishnu Sahasranamam? The ideal posture for chanting is to sit in Padmasana (lotus position) or Sukhasana (comfortable cross-legged position) with a straight spine. Keep your hands in Dhyana Mudra - right palm over left, placed in your lap. It's important to maintain this posture without leaning against a wall to stay alert during the recitation.

Q5. Are there specific occasions when chanting Vishnu Sahasranamam is particularly significant? Yes, the recitation of Vishnu Sahasranamam holds special significance during festivals like Vaikuntha Ekadashi and Janmashtami. It's also particularly powerful during Tirumala Brahmotsava, Dhanurmasam, Bheeshma Ekadashi, and Shayana Ekadashi. However, daily practice at any time is considered beneficial for spiritual growth.

Comments: